söndag 15 januari 2012

Sjuttiofem fotografier: bilder med historia

Historia är inte bara gamla dokument eller omfångsrika fackböcker som i detalj talar om hur det var förr i tiden, allt enligt modern forskning. Nej, historia kan också vara något så enkelt som en enstaka bild, ett enda fotografi, som låter oss ta del av ett kort ögonblick från en vardag som är borta sedan länge. Fotografiet blir som ett titthål mot svunna sätt att leva, men också viktiga bevis för omvälvande händelser som på ett eller annat sätt omformat samhället. Allt detta kan ett gammalt fotografi berätta för oss, oavsett om det är ett familjefoto eller en bild på en invaderande armé. Så stort är spektrat och lika fullt spänner Jacob Wibergs Sjuttiofem fotografier: bilder med historia från det enkla och vardagliga till det stora och globala.

Wiberg har samlat sjuttiofem historiska fotografier i en snygg och underhållande bok vars läsupplevelse kan jämföras med ett kinderegg, ty bakom varje uppslag väntar en ny överraskning. Första fotot i boken visar ett par skottska fiskare år 1845 - det enkla och vardagliga - och det sista visar en stridsvagn på Himmelska fridens torg i Kina 1989 - en händelse som är omtalad än idag. Mellan dessa blad tornar gripande, roande och häpnadsväckande historier upp sig, som den offentliga avrättningen i Stockholm 1876, bilden på den hemlöse i New York 1890, munkarna i Italienska Levanto som spelar fotboll 1949 och Erik XIV på lit de parade 1958. Mest imponerande är dock bilden på den hundraårige mannen i Paris 1886, en person som alltså levde under den franska revolutionen!

Fotografierna får givetvis stort utrymme; de tar tillsammans med Wibergs lättsamma text upp ett helt uppslag och Wiberg berättar enkelt och medryckande om bakgrunden till fotografiet och om personerna som är inblandade, både bakom och framför kameran. Resultatet blir en vacker bok som ständigt ruvar på nya överraskningar och som dessutom är väldigt lärorik. Vem som helst kan plocka upp Sjuttiofem fotografier och när man väl börjat läsa den är det svårt att lägga undan den. Wiberg har lyckats med konststycket att hela tiden få läsaren att vilja ta reda på vad som kommer härnäst, vad som ligger bara en bladvändning bort, på nästa uppslag.

Variationen mellan ämnena är stor, men det är också det som gör boken så bra. Sjuttiofem fotografier är lättsam och fascinerande historieundervisning i det dolda, för den som läser boken kanske inte tänker på att denne lär sig något på vägen men kan knappast påstå motsatsen när pärmarna slås ihop igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar